AKTUELLA EVENEMANG KLUBBJAZZ SKIVNYHETER BÖCKER PRISVINNARE KLASSISKA SKIVOMSLAG LÄNKARKarl Olanderssons jazzmotto:
Det måste svänga om musiken!
Karl Olandersson var bara drygt 2 år när han tog sin första ton på sin pappas instrument. När han var nio år började han i Hedemora Blåsorkster.
Idag är han en av landets mest uppskattade trumpetare, som hörs i de mest varierade sammanhang, Och jazzmottot Karl lever efter idag är att ”Det måste svänga om musiken!”
(Artikeln publicerad i DIG nr 3/05)
Karl Olandersson. Foto: Gunnar Holmberg/DIG Jazz©
Samtalet med Karl Olandersson sker på Jazzens Museum i Strömsholm en sommarkväll 2005, timmen innan han skall upp på scenen med Hacke Björkstens Three Generations. En av många grupper där man kan höra den 27-årige trumpetaren från Hedemora. Det var där han föddes, växte upp och också började sin tidiga jazzkarriär. Faktum är att Karl skulle kunna fira 25-årsjubileum som trumpetare!
– Ja, jag var drygt 2 år när jag tog mina första toner på pappa Göstas trumpet, berättar Karl. Och det har varit mitt instrument sedan dess. Jag var heller inte mer än nio år när jag började i Hedemora Blåsorkester och året efter kom jag med i Hedemora Storband. Sedan dess har jag spelat på. Hela tiden. Jag sökte mig också ut för att hitta andra att spela med. Var bland annat i mitten av 90-talet med i grupperna Jazz Dependence och Dixieland Kids i Västerås, där vi alla var kring 15-16 år..
Ronnie Gardiner betydelsefull
Efter gymnasiet i Hedemora blev det Kungl. Musikhögskolan och därmed Stockholm som hemmaplan. Och Karl kom snabbt in i jazzsvängen. Ett tidigt och nyttigt engagemang var med Ronnie Gardiners Tivoli Band som innebar spelning en hel sommar på Gröna Lund.
När Karl Olandersson några år senare kom med sin första egna skiva, Introducing (Arietta), fanns också rytmklippan Ronnie Gardiner bakom trummorna. Likaså den här kvällen på Jazzen Museum med Hacke & Co. Du och Ronnie verkar trivas tillsammans?
–Ja, det gör vi verkligen.. Att jag direkt efter Musikhögskolan komma med i hans band på Gröna Lund betydde oerhört mycket. Det banade väg för mig på olika sätt eftersom Ronnie pratade väl om mig i så många sammanhang. Sedan är ju Ronnie en underbar person med ett jättestort hjärta.
Cannonball störste favoriten
På debutskivan presenterade sig även sångaren Karl Olandersson.i en lyrisk, känslig stil som påminde om Chet Baker. Karl har också hela tiden fått stå ut med jämförelsen med den unge Chet Baker.
– När det gäller sången förstår jag att man hittar likheter, säger Karl. Däremot har Chet aldrig riktigt hört till mina trumpetfavoriter. Jag har varit mer förtjust i trumpetare med attack i spelet, som Clifford Brown, Freddie Hubbard och Nat Adderley, Men av alla mina tidiga jazzhjältar placerar jag Nats bror Cannonball Adderley som nummer ett. Det svängde alltid oerhört om hans spel och det är det absolut mest väsentliga i jazzen. Svänget och energin.
Vill sjunga som Sven Zetterberg
Karl Olandersson kan höras i många olika musiksammanhang, Några dagar efter det här besöket på Jazzens Museum återkommer han för att spela med slagverkaren Sinom Monserrats latin/afroinspirerade musik- och dansgrupp. Du har också spelat en hel del blues med Claes Yngström och Sven Zetterberg?
– Samarbetet med Claes och Sven har givit mig oerhört mycket och bidragit starkt till att utveckla min blueskänsla.
– Jag önskar förresten att jag kunde sjunga som Sven Zetterberg, men min röst håller inte för att sjunga kraftfullt. Jag blir helt enkelt för nasal när jag tar i. Så där får jag nöja med den här mera mjuka stilen. Däremot hoppas jag kunna fortsätta utveckla bluestrycket i trumpetspelet.
Ny skiva Japanlanseras
Men Karl tycks också obehindrat kasta sig mellan olika jazzstilar. Han är fast medlem i basisten Martin Sjöstedt Band och Stockholm Swing All Stars. Numera ingår han också i Stockholm Jazz Orchestra och var med på den 17 dagar långa turnén bandet gjorde i Syd Afrika i somras.
- Det alltid kul att variera sig. Men en förutsättning för att jag skall trivas och fungera är alltså att det svänger om musiken. Och det gör det i högsta grad om just de här grupperna. Liksom om Three Generations och Stockholm Swing All Stars, som är några andra som jag ofta spelar med.
Det skall också konstateras att Karl har en egen kvartett med pianisten Daniel Tilling, basisten Martin Sjöstedt och trumslagaren Mattias Puttonen. Någon skiva har det inte blivit för den kvartetten. Däremot är det en ny på gång med pianisten Peter Nordahl, basisten Patrik Boman och trumslagaren Henry Wallin.
– Den släpps i september i Japan, där vi gör en veckolång releaseturné, berättar Karl. Skivan kommer även ut i Sverige men inte helt med samma innehåll. Några låtar byts ut eftersom smaken i Sverige och Japan skiljer sig en del. Jämfört med min tidigare skiva blir den här lite popigare, även om det finns något inslag med mera svängjazz.
Debuterar som musiklärare
Karl Olandersson, jazztrumpetare står det på hans visitkort. Sångaren har vi också hört en del av, men hur är det med kompositören?
– Ja, honom finns det inte mycket att berätta om, erkänner Karl. I alla fall inte än så länge. Jag tycker det finns så många fina kompositioner jag ännu inte hunnit att utforska att jag inte har känt varken inspiration eller behov av att skriva egna låtar. Men det kanske kommer!
Den nya skivan och den japanska releaseturnén är alltså en höjdpunkt Karl har att se fram mot i höst. Men vad ryms annars i kalendern?
– En hel del faktiskt. Kommer bland annat att vara med på två turnéer med Stockholm Jazz Orchestra. Under den första, i slutet av september, spelas musik av Thad Jones och Mel Lewis. Månaden därpå gör bandet en tribut till elbasisten Jaco Pastorius, som också hade ett spännande storband. Jag kommer även att spela med Blue House Jazz Orchestra i Konserthuset 27 november och dessutom skall bandet ge några konserter i Thailand.
–-Sedan blir det förstås en del spelningar med olika grupper. Men ett för mig annorlunda inslag i höst blir att jag för första gången får pröva på att jobba som musiklärare. Det är på ett nystartat Storbandsgymnasium på Kulturrama där jag några timmar i veckan kommer att ha hand om trumpetarna, Det skall bli verkligt kul och spännande.
Text och foto: Gunnar Holmberg
(Artikeln publicerad i DIG nr 3/05
Svensk
jazzhistoria 
Läs om
Bengt HallbergBosse Broberg
Bernt Rosengren
Jan Allan
Georg Riedel
Diggat
på skiva
DIG-recensioner
med olika jazzprofiler:
Klassiska
skivomslag
93 skivomslag
med Lars Gullin.
Svenska
jazzmusiker
Artiklar om
musiker och grupper:
Fredrik Ljungkvist
Fredrik Norén
Lars Erstrand
Lars-Göran Ulander
Magnus Broo
Magnus Lindgren
Magnus Öström
AKTUELLA EVENEMANG KLUBBJAZZ SKIVNYHETER BÖCKER PRISVINNARE KLASSISKA SKIVOMSLAG LÄNKAR